Game Dev Story – Ett litet spel med ett stort hjärta

"Vad gör du?" frågar jag Elin. Hennes iPad har fångat min uppmärksamhet. Upplyst på den ser jag nostalgi i form av klassisk pixelgrafik. Helcharmigt.

Game Dev Story, utvecklat av japanska Kairopark, för drygt ett decennium sedan, har konverterats till iPhone och för blott 28 kronor kan vem som helst bli spelutvecklare i denna lättsamma spelskapandesimulator.

Jag vet inte exakt vad som hände men innan jag visste ordet av det har ett otal timmar förflutit, och mitt spelföretag iQ Studios härskar över marknaden med allehanda spel och nyligen även konsoler. "Intendo" och "Sonny" har vackert fått stiga åt sidan när jag med mina hantlangare (däribland Walt Sidney och Stephen Jobson) säljer listetta efter listetta i vad som börjar bli en desperat jakt efter den där slutgiltiga vinnaren som på något sätt ska bekräfta hur fantastisk jag är som utvecklare.

Det är genialiskt hur enkelt det är att sätta sig in i spelet. Små ikoner och figurer som på ett färgstarkt sätt berättar vad som händer på skärmen utan att det för den sakens skull blir plottrigt. Att musiken är fullkomligt ohygglig att lyssna på påverkar mig förvånansvärt lite, utan jag fortsätter enträget med utvecklingen av nästa stora titel. Väldigt charmigt med diverse nickar mot spelbranschen, dess historia (som spelet till stor del baserar sig på!) och människorna som driver utvecklingen framåt.

I början av mitt nyfunna äventyr har jag i princip noll koll. Några få tomtar ska anställas och likt Bambi trevar jag mig lite försiktigt fram, som man gärna gör när man är ute på hal is. Jag menar, undertecknad är långt ifrån en Sim- eller Theme Park-fantast. Inledningsvis brottas man med försäljningssiffror, undermåliga titlar och lön som ska betalas ut. Det är dock bara i början som den skräckblandade förtjusningen gör sig påmind. Ju bättre ens anställda blir eller ju bättre folk jag anställer, desto enklare blir spelet, och det fortgår tills jag hamnar på den brytpunkt där det i princip inte går att förlora, ens om jag anstränger mig lite. Det rynkas lite på näsan när jag upptäcker detta men jag fortsätter spela.

Game Dev Story tar istället en annan vändning och jag börjar på allvar jaga första platsen i betygväg (fyra personer delar ut varsitt betyg på en tio-gradig skala) men också på den årliga prisutdelningen där en miljon kronor ligger i potten. Men med vetskapen om att det egentligen bara är en tidsfråga till total världsdominans dör engagemanget så sakteliga bort.

Det är svårt att ställa krav på ett spel som kostar 28 kronor och som dessutom trollbinder en totalt. Men likt en illusion finns det inte mycket magi kvar när man ser vad som pågår bakom scen. Faktum kvarstår alltså, och under den sockersöta yta som smakar himmel känner jag den bistra smaken av flytande pencillin på grund av bristande djup. Med det sagt, tveklöst de bästa småslantarna jag någonsin spenderat.

-Q