17Jul/102

Spelkväll fylld av musik och dans

Nu är det dags att tipsa om bra spelinitiativ, och som alltid blir jag extra varm i hjärtat när det är i Skåne det händer. Den här gången är det Terebi Ge-mu som ställer till med vad de har valt att kalla för TG Night Club den 20 augusti klockan 19 i Malmö.

De beskriver det själva som "En kväll med socialt umgänge, god dryck och turneringar i musik och dans, detta i äkta gamer-anda." Låter väl inte så pjåkigt?

Turneringar i Singstar, Rock Band Green Day och Dance Dance Revolution utlovas. Mer information finns att få i Facebook-evenemanget.

14Jul/106

En känga i baken på Duke Nukem

Vissa spel är kanske inte så himla bra men duger fint att plocka upp som tidsfördriv ibland. Jag tycker verkligen inte att Duke Nukem: Manhattan Project är ett av dem. Fy katten. Recensionen finns här.

11Jul/107

Mina känslor om Duke Nukem på 15 sekunder

Denna film representerar mina känslor för Duke Nukem: Manhattan Project just nu ganska väl. Spelet tyckte att det var en bra idé att autospara precis när jag gjorde ett ninjahopp in i en mutant som snabbt sparkar ner mig i giftig sörja. Jag vet inte om jag håller med om den där idén.

Hemsk skärpa på filmen förresten, kom inte och säg att jag inte varnade er!

7Jul/103

Läget i fyra bilder

När man lider av lite bloggtorka funkar det ju alltid att lägga in lite bilder. Jag råkade för ganska längesen köpa på mig lite extra filmer och objektiv till Hipstamatic och för tillfället är jag ganska så lagom besatt av infraröd-filmen.

Det har ju varit så himla härligt väder ett tag. Balkongen är välbesökt och livet från den ljusa sidan ser ofta ut så här.

Även Q gillar balkonglivet, antingen i sällskap med sin megatjocka Sherlock Holmes-bok eller med Iphonen som obligatoriskt sällskap. Det duger inte med mig.

Q har börjat spela Singularity som jag har klarat sedan någon vecka tillbaka. Det är ytterst sällan jag spelar igenom ett spel två gånger, och när det sker är det ofta många år mellan genomspelningarna. Därför är det hur bra som helst att få följa med ytterligare ett varv utan att själv hålla i handkontrollen, då man kan koncentrera sig på alla detaljer i omgivningarna och handlingen. För spelens skull borde man egentligen ofta ta sig tid att dra igenom dem två gånger. Frågan är ju bara var man ska hitta den där tiden.

Annars spelar jag just nu Duke Nukem: Manhattan Project. Betydligt mer för att jag måste än att jag verkligen vill, om jag ska vara ärlig. Duke Nukem och jag, vi ... tja, är väl inte världens bästa bundisar kanske. Annars så får man inte glömma att Monkey Island 2 släpps i nyutgåva i dag, hurra! Jag går fortfarande i valet och kvalet om jag ska köpa det till Iphone eller till Xbox, men lagom till helgen kanske jag har hunnit bestämma mig.

Mycket fika blir det, och det är ju aldrig fel. Den här vackra (enligt mig själv i alla fall) knäppte jag när vi var på väg till fina Andreas och Malin som antagligen har Malmös bästa utsikt från balkongen.

5Jul/103

Vinn Singularity

Fast inte här. Hos Eurogamer så klart! Vi lottar ut tre exemplar av spelet till valfritt format. Inte så pjåkigt med andra ord. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för överflödet av Singularity-posten den senaste tiden. Efter denna vågar jag nog dock lova att det är slut med det. Kanske.

4Jul/106

Jag älskar Singularity och berättar gärna varför

Singularity var något som jag i början faktiskt var ytterst skeptiskt mot, och om jag inte hade varit tvungen att recensera det vete katten om jag hade spelat igenom det. Det började dock snart att växa, tills jag till slut hade något framför mig som verkligen föll mig i smaken. Förlåt för allt Singularity, all min kärlek till dig.

Recensionen hittar ni hos Eurogamer.

26Jun/1015

Singularity – årets bilspel?

Det är ofta som en del av själva spelupplevelsen ligger i väntan på att få spelet i handen. Väntan från att man för första gången hör talas om det, får se de första bilderna eller de första filmerna. Och sedan den där allra sista väntan de där återstående dagarna på att spelet faktiskt ska släppas.

Det är ytterst sällan som jag själv gör extrema spontanköp av spel jag aldrig har hört talas om. Och då är det alltid lite intressant när man faktiskt försätter sig i en situation som tvingar en att spela ett spel som man inte har någon uppfattning över huvud taget om.

Det är vad jag gör just nu. Singularity är det meningen att jag ska spela igenom för Eurogamers räkning. Och ärligt talat, någon hade kunnat säga "Elin, du ska spela Singularity, det här nya racingspelet du vet", och jag hade bara sagt "Ah, det ja, javisst". Ungefär så dålig koll hade jag på Singularity innan jag stoppade in det i boxen i torsdags. Om det sedan finns någon som tycker att jag borde skämmas ordentligt nu kan jag alltid bjussa på en kaka så blir alla glada.

Men på något vis finns det en liten charm i att bryta mönstret och för en gångs skull inte ha den blekaste om vad man ger sig in på. I alla fall tills man inser vilken utmaning man har framför sig ...

Singularity är mörkt och försöker bygga upp en halvskum stämning, men det är absolut inget jag skulle placera i skräckfacket efter vad jag har upplevt hittills. Ganska långt därifrån tror jag nog. Ändå hann jag skrika rakt ut i går, jag vet inte hur många gånger, och skämdes, knallröd i ansiktet efteråt. Q var mest irriterad över att jag störde honom i hans filmtittande.

För Singularity (eller i alla fall inledningen i spelet) innehåller en hel del av det absolut jobbigaste jag kan tänka mig: skrämseleffekter baserade på gubben i lådan-tricket. Det är något av det billigaste, fulaste och hemskaste jag vet, och jag blir rentav skitförbannad och måste trycka på paus varje gång det händer.

Det finns dock hopp. Det sista jag spelande innan jag stängde av ger mig lite små antydningar om att det kanske blir lite annorlunda och framöver utvecklas till något som verkligen tilltalar mig. Eller så kan jag ju ha sjukt mycket fel.

Så går det när man tar på sig något man inte har den blekaste aning om. Men nu gäller det att se charmen i att spela ett spel som man har noll koll på, samtidigt som jag kämpar vidare och håller tummarna hårt för att utvecklarna ska ha fattat att det inte funkar att köra gubben i lådan ett helt spel igenom.

-Elin

15Jun/107

Några vackra spelsmycken rikare

När jag kom hem i går var köksbordet fyllt av presenter och kort. Alla med så genomtänkta och med så mycket hjärta och själ att jag blev helt rörd och inte riktigt visste vart jag skulle ta vägen.

Bland dessa fanns ett litet paket från min kära vän Sandra. Hon är konstnärlig på precis alla plan, och hade lite snabbt för hand slängt ihop följande till mig. Ett Xbox-halsband och två Nes-örhängen.

Nu äger jag det absolut snyggaste halsbandet i stan, och i morgon ska det definitivt få åka med mig till jobbet!

13Jun/1015

Team Ariez.se spelar Gears 2 igen

Jag faller för grupptryck, det står jag för. Sammi drog upp ett gammalt inlägg och tyckte att det var dags för lite organiserat Gears-spelande nu när det nyligen har uppdaterats igen. Lite senare kom Jimmy1980 och informerade oss som på senare tid bott under en sten om att det är 6x XP 14-21 juni. Så varför inte? Vi kan ju göra ett försök och se om någon är intresserad.

Jag slänger fram nu på torsdag som förslag för då är alla E3-presskonferenser över (eller? Rätta mig om jag har fel!) och så tycker jag att 19.30 känns som en ganska lagom tid. Självklart är det okej med drop in senare också. Jag tänker mig att Social Xbox Live passar fint då det är ganska avslappnat och trevligt samtidigt som man får XP och man kan klämma in 10 personer i samma match, men detta förutsätter dock att man äger alla multiplayer-kartor.

Så med andra ord:

Dag: Torsdag 17 juni
Tid: 19.30
Krav: Gears of War 2, Xbox Live guld, alla kartor och ett glatt humör.

Hur låter det?

Sida 10 av 54« Första...89101112203040...Sista »