Boo-örhängen i pärlformat
Sjukskriven från jobbet i går. Verkligen ingen höjdare, men jag lyckades i alla fall samla energi till att pyssla ihop följande skönheter. De kommer dock inte att pryda mina egna öron då jag i dag gav bort dem till en fin kollega till mig. Enligt reaktionerna verkar det som att de var väldigt uppskattade. Jag är nöjd!

-Elin
Lan och sommarlov i förskott
Vi försöker att regelbundet lana tillsammans efter arbetstid på jobbet ibland, även om "regelbundet" tenderar att bli lite för sällan. I går lyckades vi dock äntligen få till det. Planerna var att spela Warsow, men tre av våra sex datorer höll inte riktigt med så det slutade bara med att vi körde capture the flag i Open Arena hela kvällen. Ett säkert kort och en härlig kväll.

Uppdateringsfrekvensen här är det lite sådär med just nu. Min tanke är att det faktiskt kommer att fortsätta lite på samma sätt. Efter en jäkla massa för mycket stress ett tag nu låtsas jag som om jag tar sommarlov eller något åt det hållet, om än lite tidigt. Jag ska leva i nuet och njuta av solen, dricka för mycket öl, åka berg- och dalbana efter jobbet trots att jag inte vågar, klappa katt, pussa på Q och spela en massa härliga spel så klart. Ja, ungefär så. Så om det verkar tyst om mig är det helt enkelt bara så att jag sitter och njuter för fulla muggar av livet på något annat håll ett tag. Tjo!
-Elin
I en kodad värld
På äldre dar (okej, jag är inte så gammal, men det klingar fint) har jag ibland gått och varit lite smådeppig på mig själv för att jag inte tidigare i mitt liv har ansträngt mig och lärt mig programmera. Dels för att jag bara allmänt avundas människor som kan, dels tycker jag att det är trist att se för få kvinnor som håller på med det samtidigt som jag inte kan ett skit och gör något åt det själv.
Men efter lite pushande och inspiration från härliga arbetskollegor hade jag plötsligt lånat/stulit med mig en nybörjarbok i Perl hem från jobbet. I dag kände jag mitt första riktiga flow och är mer peppad än någonsin. Det finns inga som helst hinder. Det är aldrig för sent. Och du kan också.

-Elin
Och Peach satt som en smäck
I förbifarten såg jag att SpeLinnea hade införskaffat sig några riktigt härliga t-shirtar som hon hade hittat hos Cdon som har rea på Nintendo-prylar. Det gav mig lite akut ha-begär efter något liknande och jag stoppade ganska snabbt en Peach-tröja i varukorgen efter lite storleksångest. Denna eviga ångest i att välja storlek när man handlar på nätet. Men jodå, efter ytterligare lite ångest och två dagars väntan kunde jag lite lättad konstatera att den satt perfekt. Japp, den här får hänga med till jobbet i morgon.

Så passa på. In och handla tröjor eller annat medan det ändå är 25 procents rabatt på originalpriset!
-Elin
Beyond Good & Evil – resan är över
Okej, jag erkänner att det kanske inte var en av mina ljusaste stunder jag hade när jag valde att gå till jobbet i morse trots att jag hade legat helt utslagen i en feberattack kvällen innan. Under omständigheterna gick själva dagen ändå okej, men när jag satt på tåget på väg hem ville jag mest bara dö. Och det väldigt omgående.
Efter lite seriöst häng i soffan blev huvudet dock betydligt piggare och jag bestämde mig för att starta Beyond Good & Evil HD som jag hade kommit ganska långt i. Det gick så väl att jag till och med klarade spelet där och då. Jag var visserligen genomsvettig efter sista bossen och höll både en och två gånger på att skrika rakt ut, slänga handkontrollen i väggen och ge upp. Men på något makalöst sätt gick det visst vägen ändå, och jag kunde lägga från mig handkontrollen, luta mig tillbaka i soffan och andas normalt igen.

Gamerkatten gav sitt fulla stöd
Vilken pärla det är, Beyond Good & Evil. 800 MS points och runt 8-12 timmars högkvalitativ speltid. Det har åldrats väldigt fint, och nästan 10 år senare är det exempelvis sällan saker och ting kommer upp i den standard gällande musik och karaktärer som vi får ta del av här. Jade förblir en av spelvärldens coolaste kvinnor och härligaste förebilder, och Pey'j förblir den coolaste grisen helt enkelt. En oförglömlig resa är över.
-Elin
Phoenix Wright-sjukan
Phoenix Wright- och Ace Attorney-sjukan sprider sig. Q är inte helt främmande till serien men han ligger bra mycket mer efter än vad jag är. Han har spelat Phoenix Wright: Ace Attorney och pyttelite till, och gillat det väldigt mycket. Men efter det har det av någon anledning, som varken han eller jag riktigt förstår tror jag, tagit stopp.
Efter att sedan ha sett mig spela då och då under den senaste tiden och hört mig tjata blev han lite sugen igen. Jag tryckte Trials & Tribulations i näven på honom och det slutade med att han i stort sett hela söndagen hade DS:en med sig vad han än gjorde. Vid frukostbordet, i badrummet, i soffan, vid matlagningen, och, tja, ni förstår. Och när jag slog upp ögonen i sängen 04.00 i måndags morse, ja då låg han där och spelade. Sådär härligt besatt som man kan bli. Ett vinnartips från min egen sida, det måste jag säga!

Inget går upp mot lite Phoenix Wright-häng i soffan.
-Elin
Ett för en gångs skull lyckat leksaksinköp
Optimus och Zelda, de små monstren, de växer så det knakar och är på väg att fylla 11 månader snart. Q och jag är fortfarande ganska orutinerade och fortsätter att köpa designade kattleksaker för onödiga pengar när allt de helst bara vill är att leka med en tom kartong eller en papperskasse.
Efter tips från en kär vän till oss kunde Q dock inte hålla händerna borta i djuraffären utan plockade på sig ytterligare en leksak till samlingen. Och hör och häpna, de väljer denna framför papperskassen från City Gross. Vi är fortfarande i chocktillstånd.
-Elin
Ace Attorney gör det igen
I onsdags var det ungefär årets hittills finaste dag då jag susade med tåget över Öresundsbron på väg hem från dagens jobb. För ovanlighetens skull åkte jag ensam och såg då till att ge min DS, och närmare bestämt Apollo Justice: Ace Attorney, lite uppmärksamhet. Där och då klämde jag ut det sista ur spelet.
Ända sedan jag satte tänderna i det första spelet i serien har jag varit hopplöst förälskad. Ända sedan den dagen och fortfarande i dag har jag också varit lika hopplöst efter i serien. Trots att jag ständigt längtar hejdlöst efter fler spel lyckas jag alltid halka efter.
Och efter är jag fortfarande. Apollo Justice släpptes i västvärlden 2008 och det var först nu på den soliga tågresan i onsdags som slutexterna rullade. Men vad gör det egentligen på en sådan tidlös serie?
Jag är otroligt nöjd med vad Apollo Justice har gett mig, och som alltid är det i slutet som förälskelsen är som allra störst, när överraskningarna är flest och när man sitter där med ett fånigt stort leende på läpparna och nästan håller på att kissa på sig för att det är så spännande. För det är just precis det där som Ace Attorney ofta gör med mig.
Med varm lycka och en stor tumme upp säger jag farväl till Apollo Justice: Ace Attorney för den här gången (om några år lär det ju bli ytterligare ett varv) och säger hallå där till Miles Edgeworth istället, mannen som hjälpte till att göra Trials & Tribulations till vad som fortfarande är min favorit i Ace Attorney-serien. För nu är det dags att genast påbörja en ny resa tillsammans med Ace Attorney Investigations: Miles Edgeworth.

-Elin
Inspireras av Spelgubben och nördpimpa hemmet
Henke som driver bloggen Spelgubben är inte bara en riktigt kul kille, han har även några av Sveriges absolut snyggaste väggar hemma. Sedan tidigare har han denna Master Chief-kreation som pryder hemmet:

Bilden lånad av Spelgubben.net
För bara en kort tid sedan färdigställde han sitt senaste projekt, ytterligare en väggmålning, men den här gången föreställande en snubbe som faller mig lite mer i smaken: Marcus Fenix från Gears of War.
I samband med färdigställandet bjuder Henke på något så fenomenalt bra som en guide där han förklarar precis vad man behöver och hur man bär sig åt för att göra en egen liknande väggmålning hemma. Så in och läs, inspireras och planera din egen framtida väggmålning!
-Elin



