Att spela utan att hålla i handkontrollen
Och nej, det är inte Kinect eller något sånt där jag syftar på. Hemma i hushållet hamnar vi ofta i situationer där den ena av oss aldrig själv håller i handkontrollen och spelar, utan bara tittar på. Detta trots att vi ofta är lika intresserade av spelet båda två. Anledningen till detta är oftast en av följande:
1. Spelet är skitläskigt och jag skulle utan att överdriva särskilt mycket kanske drabbas av hjärtstillestånd om jag spelade själv. Det känns onödigt att riskera så därför tvingar jag Q att spela.
2. Vi kanske har planer på att spela igenom spelet på egen hand båda två, men så börjar en av oss och den andra råkar se på och fastna där. När spelet är slut känner den som tittat på oftast att det nästan är slöseri med tid att sätta sig och spela själv. Man har ju ändå sett hela spelet, om än bara från sidan.
Det blir lite av två separata upplevelser att själv hålla i handkontrollen och att bara sitta vid sidan och titta på. När jag sitter vid sidan och observerar någon annans spelande får jag känslan av att jag har lättare att fånga upp detaljer i omgivningarna som den andra personen kanske tar längre tid på sig att se.
Q spelar, E ser på
Jag kämpar verkligen för att hålla tyst hela tiden när Q spelar, men det är ändå så ofta som jag verkligen inte kan hålla mig. "Borde du kanske inte göra så där istället?", "Varför går du inte åt höger?", "Jag tror att du måste skjuta lite snabbare". Med andra ord är jag antagligen hemsk att ha som co-driver i ett spel.
Att å andra sidan hålla i handkontrollen bjuder på en betydligt mer intensiv upplevelse. Det märks inte minst när man spelar något som innehåller skrämselmoment. Visst att jag kan hoppa till ordentligt i soffan ibland även om jag bara tittar på, men det får en sällan att skrika rakt ut eller dra en filt över huvudet i soffan.
Men oavsett hur man spelar ett spel är det en fantastisk hobby att dela med varandra. Man måste inte spela co-op eller mot varandra för att spela tillsammans. Det går minst lika bra att dela på en handkontroll.
Färskaste kommentarerna
Elin on Boo-örhängen i pärlformat
Henke (spelgubben) on Boo-örhängen i pärlformat
Spelarvet on Boo-örhängen i pärlformat
Fredrik / explewd on Silent Hill-frustrationen
Bummi on Boo-örhängen i pärlformat
Linus on Boo-örhängen i pärlformat
Dmitri on Boo-örhängen i pärlformat
Kalender
Kategorier
- Av Elin
- Av Q
- Äventyr för smaklökarna
- Örongodis
- Fail!
- Japan
- Japan i bilder
- Livet som Q
- Spel
- Videobloggish
Länkar
- -STR/+CHA
- 88mph.se
- Anna Knutan
- Annasofiaelin
- Arrelius
- BitGarden
- Bummipower
- Ela
- EmmyZ
- Familjenspel
- Fouchenette
- Gamer-kväll
- Gamingmama
- JvsT
- Lancia
- Megastorm
- Onlajn {Magasinet}
- Pixelviking
- Shredder.se
- Spel-Malmer
- Spelgubben
- Spelkänsla
- Spelpappan
- Speltokig.eu
- T. Rydling
- Talinth
- Xboxflickan
- Xboyz.se
- Yllet
augusti 14th, 2010 - 16:25
Exakt sådär är det med mig och brorsan också ^^
augusti 14th, 2010 - 20:25
Jag och frugan spelar så ibland, om titeln är av cinematisk kvalité och det inte är för mycket monster. Då brukar hon avstå.
augusti 14th, 2010 - 21:34
Vi brukar också köra så ganska ofta jag och min sambo. Sen byter vi handkontrollsinnehavare när den andra dör eller man kommer till ett nytt kapitell osv. Eller om den som spelar vill äta kakor istället. Bra med flexibilitet :)
augusti 14th, 2010 - 22:44
Sanna: Bröder är awesome att använda när det kommer till sånt här!
Spel-Malmer: Jo, vissa spel lämpar sig onekligen bättre än andra. Till exempel rollspel är faktiskt ingen höjdare. Det tenderar att bli lite långdraget.
Sofia: Också en mycket bra poäng! En fördel med att sitta vid sidan är ju helt klart att man kan käka precis vad som helst utan att oroa sig för snuskiga handkontroller :)
augusti 14th, 2010 - 23:59
Ja, ibland är det faktiskt väldigt roligt att sitta bredvid och spela.
Eller att spela en bana var, eller nåt liknande.
augusti 15th, 2010 - 00:08
Vi har provat att göra så lite till och från, men det har inte fnugerat så bra. Jag blir alldeles för sugen på att spela när jag sitter bredvid och min fru har en tendens att plocka upp sin netbook och börja göra annat när det är min tur. Same screen co-op är det som gäller för oss.
augusti 15th, 2010 - 09:15
Jag spelar mest ihop med min fru. Undantaget är faktiskt Peggle, där jag ser på. Mest för att hon blir helt hooked. :-P
De spel vi spelar ihop är Mario Kart på Wii och DS och Left 4 dead-spelen. Nu sitter vi dock och spelar Super Mario Galaxy 2 där jag är Mario och hon styr min Luma. Det är som ett mellanting mellan att se på och spela co op för henne tror jag men det funkar. Jag ska försöka introducera Halo, Resident evil 5 och Alien Breed vid tillfälle.
augusti 15th, 2010 - 16:34
Jag är nog en väldigt tråkig (läs: jobbig) person att ha bredvid sig när man spelar spel. Om jag inte kan spela själv sitter jag och gapar och ”tillrättavisar” personen som spelar om hur man ”ska spela” :D
augusti 16th, 2010 - 10:26
Jag spelar alla spel med min sambo sittandes bredvid, hon älskar spel med riktigt bra handling som vi båda kan leva oss in i. Alan Wake spelade vi tillsammans från start till mål. Skönt också att ha någon bredvid sig när man blir rädd eller för att gemensamt lösa pussel.
augusti 16th, 2010 - 11:30
Peter: En bana var fungerar självklart också, men det är något som av någon anledning inte sker särskilt ofta hemma hos mig. Exakt vad det beror på är svårare att säga.
Micke: Ja, så kan det ju också bli :) Även om jag gillar att spela brukar jag inte ha några större problem att inte få hålla i handkontrollen. Jag är ofta lite förberedd på dig och tar mig an rollen som observatör. Det är en ganska skön roll att ha de dagar då man inte riktigt orkar använda hjärnan för mycket.
Christofer: Mario Galaxy är ju faktiskt ett ganska spännande exempel när det blir ett slags mellanting. Det är något jag gärna hade sett i lite fler spel.
Henke: Haha, det låter farligt likt mig där ^_^
Familjenspel: Alan Wake är ett riktigt bra exempel på ett spel jag inte vill spela ensam. Jag vet i princip precis vad som ska hända hela tiden men ändå känner jag mig fruktansvärt utsatt om jag spelar det ensam.
augusti 16th, 2010 - 11:35
@Elin: Haha. Man kanske skulle prova att sätta dig och mig i en spelsoffa och se vad som händer. ”The Universe Would Implode” :D
augusti 18th, 2010 - 10:10
Vi gör sådär ibland också. Som du säger känns det som att man kan se mer av omgivningarna när man sitter utan kontroll i händerna. Dock gillar min sambo att jag snappar upp var collectibles finns och liknande och går dit jag pekar ;)
Kan dock inte göra tvärtom då min sambo har en tendens att somna när han inte gör något aktivt… :(
augusti 20th, 2010 - 10:05
@Familjenspel: Just det där med pussel är en höjdare :) Jag fick en Lost-nojja här för ett par månader sedan och plöjde DVD-boxar på rad. Fick nys om Lost: Via Domus och bestämde mig för att lira det till 100%. Dock när jag fastnade ordentligt på de där kopplingsschemana satt jag och svor, och då kom mitt IQ till fru och hjälpte mig :D Wham-bam så var det klar, värsta Rainman… woman… :P