Splinter Cell: Conviction i punktform
- Sam Fishers ljuvliga stämma får mig att sova sött som ett litet barn om natten.
- Fienderna är dumma i huvudet, men det var de ju i och för sig i Arkham Asylum också.
- Under spelets gång kan man skjuta sönder eller släcka lampor och på så vis gömma sig i mörkret. Att man står helt i mörkret vet man genom att allt runtom en blir svartvitt, och detta leder till att spelet efter ett tag känns lite grått (både bildligt och bokstavligt talat).
- Jag körde igenom spelet på normal och där kunde man själv välja om man ville smyga sig igenom allt eller om man ville leka rambo. Jag började smygande och blev mer och mer rambo för varje uppdrag. Då kändes spelet inte heller lika grått (se föregående punkt).
- Kan någon nämna en spelserie som har vackrare skuggspel?
- Även om handlingen i sig inte är något überhäftigt att hänga i julgranen så känns själva berättandet riktigt bra. Jag älskar hur korta textinstruktioner om vad man ska göra integreras sömlöst med omgivningarna. Vissa gånger täcks en hel vägg av några ord medan det andra gånger är till exempel ett skrivbord eller en mindre mur som får agera plakat. Detta känner jag mig helt barnsligt förtjust i, tillsammans med de svartvita filmklipp som då och då visas upp på vissa väggar och annat material. Snygga detaljer!
- Musiken ger mig flera gånger riktiga Metal Gear-vibbar.
- Det finns ingen som sparkar en annan man i skrevet som Sam Fisher <3
- Spelet känns ganska kort, men det kan bero på det fina flytet som det hela tiden har. Och när man är klar med kampanjen finns det en massa extrauppdrag och co-op-uppdrag att sätta tänderna i.
- Splinter Cell: Conviction får ungefär 8 fina Elinsar av 10 i betyg. Rekommenderas!
Färskaste kommentarerna
Elin on Boo-örhängen i pärlformat
Henke (spelgubben) on Boo-örhängen i pärlformat
Spelarvet on Boo-örhängen i pärlformat
Fredrik / explewd on Silent Hill-frustrationen
Bummi on Boo-örhängen i pärlformat
Linus on Boo-örhängen i pärlformat
Dmitri on Boo-örhängen i pärlformat
Kalender
Kategorier
- Av Elin
- Av Q
- Äventyr för smaklökarna
- Örongodis
- Fail!
- Japan
- Japan i bilder
- Livet som Q
- Spel
- Videobloggish
Länkar
- -STR/+CHA
- 88mph.se
- Anna Knutan
- Annasofiaelin
- Arrelius
- BitGarden
- Bummipower
- Ela
- EmmyZ
- Familjenspel
- Fouchenette
- Gamer-kväll
- Gamingmama
- JvsT
- Lancia
- Megastorm
- Onlajn {Magasinet}
- Pixelviking
- Shredder.se
- Spel-Malmer
- Spelgubben
- Spelkänsla
- Spelpappan
- Speltokig.eu
- T. Rydling
- Talinth
- Xboxflickan
- Xboyz.se
- Yllet
maj 9th, 2010 - 17:08
Jag fastnade också för berättandet även om själva berättelsen, som du säger, inte är något speciellt. Speciellt en scen tyckte jag var väldigt stark och ett bevis på att tekniken verkligen fungerade som mer än bara en gimmick.
maj 9th, 2010 - 19:07
Oooh, väldigt intressant! Man blir ju sugen på att prova det. :D
maj 9th, 2010 - 19:54
Woa, snacka om ett generöst betyg. Det enda som räddar detta spelet är dess coop-läge, vilket iofs bara det skulle kunna motivera detta positiva leende. Men nej, sämsta spelet i Splinter Cell-serien med dum ai, tråkiga uppdrag, ingen ljudmätare, tråkig stealth och jag trodde inte man kunde lyckas men lyckas gjorde man.. en ointressantare handling än tidigare spel, och de var ju inte riktigt på topp de heller.
Nej, godkänt spel är det med ett riktigt guld coop, men single player är en nergång från Double Agent , som i mina ögon var frittfall efter toppenspelet Chaos Theory, och istället att försöka förfina stealthandet gör man det bara simplare och tråkigare.
maj 9th, 2010 - 21:27
Råder visst delade meningar om betyget på detta (precis som med exakt alla andra spel) men jag är lockad av att testa det, tyvärr har jag ju ingen xbox 360 för tillfället, börjar bli dags att skaffa en dock!
maj 9th, 2010 - 22:52
Har varit sugen på detta men jag kommer nog leka agent i Alpha protocol istället. Men jag kanske lånar Peders exemplar i sommar.
maj 10th, 2010 - 08:00
Ercarret: Japp, du tar verkligen orden ur munnen på mig!
Mitya: Du kan ju alltid få låna det någon gång!
Gurraz: Alltid kul att höra andra åsikter också, speciellt av någon som är mycket mer Splinter Cell-hardcore än jag själv är. Chaos Theory har jag pinsamt nog inte kört så jag ger mig själv härmed i läxa att spela igenom det någon gång!
Mattias: Men man får ju inte stirra sig för blind på ett betyg heller. Egentligen är det ju dumt att sätta en siffra på saker och ting redan från början. My bad :)
Christofer Martin: Peder gillade i alla fall också spelet väldigt mycket sist jag pratade med honom, men Alpha Protocol känns också lockande!
maj 10th, 2010 - 09:27
”Det finns ingen som sparkar en annan man i skrevet som Sam Fisher <3"
True dat!
Det är inte ok att sparka nån på ballarna men det är svårt att inte le när man får till den. I övrigt tyckte jag att det var lite väl lätt att köra på realistic å gå all in guns blazing. Så det var mycket roligare att försöka smyga förbi så många som möjligt. Co-op läget är guld! Svårighetsgraden och bandesignen var klockren på de flesta banorna (speciellt de två nya hunter banorna).
Chrille, klart du får låna mitt ex.
maj 10th, 2010 - 13:07
Jag är egentligen ett fan, älskade Double agent. Men jag är för inne på BC2 och SSF4 nu. Men jag måste spela det någon gång och jag tvivlar inte så att det är bra. Men agent-Mass Effect lockar mera.
maj 10th, 2010 - 19:23
Gillade spelet skarpt, dock var det roliga över på tok för fort. co-op delen som fungerar som en prolog var även den väldigt intressant, för att inte tala om slutet i co-op =)
Saknar dock Spies VS Mercs som fanns med i dem tidigare SC titlarna.
maj 11th, 2010 - 21:55
Christofer Martin: Men det som är så underbart med sådana här spel är ju att man kan låta dem ligga och vänta riktigt länge utan att det direkt gör något. Ingen stress alls, och du kan ju säkert när som helst tvinga Peder att spela co-op med dig :)
Talinth: Ja, riktigt snabbt gick det att ta sig igenom det hela! Själv har jag dock en hel del co-op-godis kvar så det roliga fortsätter lite till.
maj 12th, 2010 - 09:17
Det är intressant det där med spelstress. Jag jobbar på att lugna ner mig på den fronten. Det sjuka är att det behövs planering. Vad är viktigast och vad kan jag leva utan? Någon dag måste jag spela igenom alla arcadespel jag köpt också samt klara en del spel jag lagt åt sidan. Kampen går vidare!
maj 12th, 2010 - 09:29
Äsch då, jag ser framför mig hur jag när jag blir pensionär kommer att njuta av att få spela en massa långa rollspel som jag inte har hunnit med tidigare :)
maj 12th, 2010 - 21:37
Har inte tänkt på det! Ska försöka tänka så då helt enkelt! :)
maj 13th, 2010 - 12:35
”Det finns ingen som sparkar en annan man i skrevet som Sam Fisher <3"
Nja, Solid Snake skulle ju ta Sam vilken dag i veckan som helst ;)
Men jag håller med helt okej spel, jag har inte gillat de tidigare spelen i serien men det här är mycket bättre.