Vattnet är min största rädsla

30Apr/1011

Vattnet är min största rädsla

Vi har tidigare gått igenom mitt taskiga förhållande till skräckspel och hur jag gillar dem allra bäst när någon annan håller i handkontrollen. Men faktum är att det inte ens krävs ett ganska läskigt spel för att jag ska tycka att saker och ting blir jobbiga. Det räcker med en stor vattenpöl som man tvingar ner mig i. Där är jag instängd och hjälplös.

Året är 1997 och framför tv:n hemma står ett Nintendo 64 med Super Mario 64 i. Jag är tretton år gammal och det tar inte särskilt lång tid innan jag har tillräckligt många stjärnor för att kunna öppna dörren till vattenbanan. Landskapet är vackert och musiken gudomligt stämningsfull och fin, men längst borta på andra sidan banan sticker en stor elektrisk ål ut sitt huvud från ett hål i väggen. Hjärtat i halsgropen, jag blir stel som en pinne och vet inte riktigt hur jag ska hantera situationen. Och då ska ni veta att jag tretton år senare fortfarande tycker att den där banan är jobbig, trots att jag vet precis vad som kommer att hända och hur ålen kommer att bete sig. Ni kan börja era analyser redan nu om ni vill. Har det något att göra med att jag faktiskt är en ganska dålig simmare på riktigt?

I dag håller jag på och spelar Monster Hunter Tri och plågas varje gång jag måste bege mig ner i vattnet för att jaga monster eller hacka fram koraller av olika slag. Vem vet vad som lurar runt nästa hörn? Vem vet när det plötsligt kommer ett stort sjöodjur och sätter tänderna i mig? Och när det väl händer kan jag inte bara lägga benen på ryggen och springa. Då är jag fast i det där hemska vattnet.

Taggat under: monster hunter tri, super mario 64, vatten Lämna en kommentar

Kommentarer (11) Trackbacks (0) (prenumerera på postens kommentarer)

Micke
april 30th, 2010 - 08:06

Jag sympatiserar fullständigt, lider själv av en något pinsam skräck för fiskar.
Peter
april 30th, 2010 - 08:27

Jag tycker inte att vattenbanor är läskiga men de är ofta ganska jobbiga tycker jag. Det är oftast svårare att styra sin karaktär och så måste man ibland samla luft för att inte drunkna.
Elin
april 30th, 2010 - 08:31

Micke: Pratar vi om fiskar i spel eller i verkligheten då? :)

Peter: Javisst är det så, och det förvärrar nog bara situationen ytterligare om det är så att man hela tiden även måste koncentrera sig på att man inte ska drunkna.
Micke
april 30th, 2010 - 08:45

Elin: Fiskar i verkligheten dessvärre. Jag badar inte i insjöar på grund av den för mig alldeles för höga ration fisk/vatten.
Michael
april 30th, 2010 - 08:58

Jag säger bara: Det finns ingen film som har gett mig så många men som Hajen. Ja jag vet att det är en allt annat än verklighetstrogen gummifisk som glider omkring och äter människor, men stora saker i mörkt vatten…usch. I spel tycker jag dock det bara är härligt, speciellt i Monster Hunter =)
Mattias
april 30th, 2010 - 09:20

Jag har något att säga om Monster Hunter Tri och vatten, men pga spoiler-risken så tänker jag låta bli ;)

Gillar inte heller vattenbanor, inte för att jag tycker dom är läskiga men för att styrning oftast inte är vad den borde! Svor senast över vattnet i Zelda – The Twilight Princess för bara några dagar sedan.
Christofer Martin
april 30th, 2010 - 09:47

Jag klarar Mario men kan känna igen ångestkänslan från Condemned. Jag mådde dåligt varje gång jag skulle spela det… men jag älskade det.
Aloysius
april 30th, 2010 - 11:32

Jag gillar inte heller vattenbanor. Särskilt i inte i 3d-spel. Det känns som man ökar svårighetsgraden genom
1) att göra spelkontrollen sämre
2) göra det svårt att orientera sig
3) svårt att se något alls eftersom det ofta är mörkare och allt ser likadant ut,
och det är ju lite fel sätt att göra ett spel mer utmanande tycker jag.
Elin
april 30th, 2010 - 15:32

Micke: Jag är också ett sånt där fån som ogillar att bada, men för mig gäller det både insjöar och hav ^^ Dels på grund av allt läskigt som lever där, dels på grund av allt läskigt vi släpper ut där.

Michael: Haha, tur att det inte har förföljt dig till spelvärlden då!

Mattias: Jag kan ha en liten aning om vad det är vad du vill säga men vi låter det vara för säkerhets skull ^^ Jag har hunnit svära en del över vattenstyrningen i Monster Hunter också.

Christofer Martin: Det är intressant det där, hur man kan ha så mycket ångest och må dåligt över något som man samtidigt älskar upp över öronen.

Aloysius: Bra sagt! Håller verkligen med.
Christofer Martin
maj 2nd, 2010 - 21:39

Det är intressant, men antagligen samma sak som skräckfilmer gjort under lång tid. Vi har ett behov.
Elin
maj 3rd, 2010 - 08:20

Christofer Martin: Väldigt sant där.