Ljuvliga Xbox Live

Eftersom jag är en ganska snäll och välvillig person (Q skulle nog kalla det dum i huvudet) tycker jag om att ge alla människor en chans. Som tjej får man leva med att få ändlöst många slumpmässiga friend requests på Xbox Live. Oftast kommer de utan tillhörande meddelanden och istället för att då bara förkasta dem brukar jag fråga vem det är som lägger till mig. Får jag ett omoget eller allmänt puckat svar tillbaka åker de i papperskorgen på direkten, men om jag får ett någorlunda vettigt svar tillbaka brukar jag ge dem en chans och i mån av plats lägga till dem. Detta hemmagjorda filter är ju dock inte felfritt, utan en del rötägg eller människor som bara är allmänt för unga för att spela online ramlar igenom.

Ett mycket vanligt scenario är följande. Man sitter i godan ro i ett party och spelar med sina fina vänner, och i stridens hetta hoppar det in någon som säger ungefär:

"Häääääääj. Är det säkert att du är tjeeeeeej?"

Man suckar lite uppgivet och tänker "Inte en till sån där. Där får man för att man försöker vara snäll", och så är det bara att kicka personen till månen. Men som vi har konstaterat tidigare kan ju Xbox Live även vara en helt fantastisk plats med finfina människor som man annars aldrig skulle springa på. Ibland sträcker sig smilbanden längre bak mot öronen än vanligt. I går var lite utav en sådan dag. Först hade vi riktigt vackert flyt i Bad Company 2 utan några ögonblick alls då man vara vill slänga handkontrollen in i tv:n och sedan slänga tv:n ut från balkongen. Det toppas sedan med följande meddelande:

"Shit va vass du var igår förresten! Jag stog på en kulle i säkert en minut och bara kollade hur du gick fram som en ångvält hahaha."

Självförtroendeboost ftw. Och så får man hoppet tillbaka för en stund, och blir återigen villig att ge alla människor en chans.