2Apr/106

Perfect Dark år 2010

Det fanns en tid då onlinespelande var något väldigt, väldigt avlägset, och då tv-spel tillsammans med andra människor endast handlade om de människor man satt i samma vardagsrum som. Inom vissa genrer sitter vi fortfarande i samma soffa och spelar med varandra. Inom FPS-genren däremot har vi nästan helt och hållet övergått till onlinespelande, såvida det inte handlar om någon form av co-op. Hur många sitter på delad skärm och spelar deathmatch mot varandra i dag?

Men det fanns ju en tid då delad skärm nästan var det enda alternativet och inget man funderade något vidare på. På den tiden var Goldeneye och Perfect Dark två spel som gick varma i Nintendo 64:an hemma. Folk som inte var med då och som är uppväxta med onlinespel i dag suckar säkert något om att det är helt omöjligt att spela och ha roligt om man kan titta på varandras skärmar. Vi andra spelar glatt vidare.

Perfect Dark på Xbox Live Arcade fungerar otroligt bra. Det står sig som spel för att vara ett mer än 10 år gammalt FPS, och jag är nog beredd att påstå att det dessutom fungerar allra bäst när fyra personer delar på samma tv och soffa, och inte online på varsin tv och i varsitt vardagsrum.


Starring undertecknad, Q, min älskade lillebror Martin och min kära kusin William som ständigt har väldiga problem att hålla tyst.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Kommentarer (6) Trackbacks (0)
  1. Gud vad kul å spela tillsammans så där. Verkligen åååår och dagar sedan jag gjorde det. :-D

  2. Håller med EmmyZ! Låter som ni hade en kanonkväll! :)

  3. Underbart, alldeles underbart. XD ”Värsta festen!”

  4. Onlinespelande i all ära men jag tycker gemenskap hemma i soffan är det som gör spelandet kul. Vi är ett gäng grabbar som brukar spela en hel del musiktetris hemma. Hur kul som helst.

  5. EmmyZ, Mattias och Maria: Ja, och egentligen är det ju alldeles sällan man är fler än två som sitter hemma och spelar tillsammans!

    Henke: Låter helt fantastiskt! I en perfekt värld borde man göra det så mycket oftare.

  6. Jag spelade bara Goldeneye. Så jag har inte nostalgin nog att investera i detta tror jag, har en alldeles för lång lista på retro som jag laddat ner som jag vill spela. Men visst beundrar jag hantverket!

    Jag minns 1997 när en kompis fyllde år. Alla hans polare skulle ut och röja och en kockelev lagade maten. Han undrade om jag inte kunde ta med Goldeneye.

    De spelade, slängde i sig den fina maten och spelade mera. Jag gav upp vid tre på morgonen och lät dem låna mitt N64. De satt till sex på morgonen. :)


Lämna en kommentar


Inga trackbacks ännu.