Mario Party och en tågresa

Så vi befinner oss fortfarande hemma hos Q:s föräldrar i Stockholm. Egentligen hade vi planer på att besöka diverse fina vänner lite här och var här uppe, men eftersom vi lyckades pricka helgen med värst väder typ någonsin så har vi inte rört på oss så mycket. Superduon Kim och Niklas slapp dock inte undan. Där tillbringade vi kvällen med att spela Mario Party 8 och allmänt skrika väldigt mycket åt varandra. Och så drog vi på oss parkeringsböter. Men det sistnämnda orkar vi inte bry oss så mycket om utan vi tycker mest synd om människan som går runt ensam i ett mörkt bostadsområde i Helenelund en måndagkväll när det är minus 15 ute för att skriva böteslappar åt folk.

Mario Party och jag har ett lite komplicerat förhållande. På ett sätt är det bland det roligaste jag vet. På ett annat tycker jag att det är så fult och äckligt dåligt gjort att jag nästan skäms. Mario Party 8 är ju helt sinnessjukt fult på sina håll. Nog för att Wiin har sina tekniska begränsningar men vissa gånger får det mig att bli kräkfärdig på riktigt. Det har frenetiskt onödiga laddningstider och man är tvingad att spela ett enspelarläge för att låsa upp fler minispel och trevliga saker. Vem i hela friden mår så dåligt att han eller hon sitter och spelar Mario Party ensam?!

Vi hade tänkt försöka frakta oss tillbaka till Skåne i dag. Hitvägen gick ju under omständigheterna förvånansvärt bra så egentligen borde vi ju rent logiskt bli ordentligt bitna i häcken på vägen hem nu. Ungefär vartannat tåg mellan Stockholm och Skåne är inställt men som det ser ut just nu kommer vårt tåg faktiskt att gå. Redan där låter ju saker och ting alldeles för bra för att vara sant. Aja, det kan ju bli en spännande dag.