Kvinna + spel + pyssel = ?
Ja men dra mig baklänges på en gammal tallpinne. Nu ska ni få höra, håll i er nu: det är sexistiskt och man befäster rådande fördomar om könsroller om man råkar vara vara tjej och har en spelblogg som man även skriver om pyssel i.
Då vet ni det.
Det är inget nytt att man som tv-spelande tjej ofta får betydligt mycket mer uppmärksamhet än nöden kräver. Men eftersom det är både positiv (överdrivet positiv kritik jämfört med hur bra och duktig man egentligen kanske är) och negativ (fördomar, bilder på könsorgan, osv, osv) uppmärksamhet så går det väl ändå ganska jämnt ut i slutändan antar jag. Just detta har lett till diskussion på Level 7 när de nominerade för årets spelblogg 2009 presenterades. Jag har själv inte blivit indragen i eldstriden (jag är ju inte så pysslig av mig - gör det mig manligare än genomsnittet kanske?) men mina vapendragare Xboxflickan och Gamingmama har båda två blivit anklagade för att stjälpa mer än de hjälper med sina spelbloggar. Läs allt om det hos Åsa Roos som jag beundrar helt fenomenalt mycket. Jag lämnar det mesta till henne men kan inte låta bli att kommentera en liten sak:
Det där med kvinnliga spelbloggare är svårt och jag tycker som du (om jag uppfattat dig rätt) att Xboxflickan knappast gör något för jämställdhet, snarare tvärtom, hon befäster rådande fördomar om könsroller. På något sätt så hamnar fokus på "det borde göras mer spel för tjejer".
Jag bara undrar, vad är det som är så himla svårt? Om man slutar fokusera så mycket på könet och istället ser till innehållet i varje blogg så ska man nog se att det inte är så himla svårt. Det är faktiskt inte svårt någonstans. Om man tycker att det är svårt är det antagligen inte bloggens fel, utan sannolikt bara ens eget.
Mario Party och en tågresa
Så vi befinner oss fortfarande hemma hos Q:s föräldrar i Stockholm. Egentligen hade vi planer på att besöka diverse fina vänner lite här och var här uppe, men eftersom vi lyckades pricka helgen med värst väder typ någonsin så har vi inte rört på oss så mycket. Superduon Kim och Niklas slapp dock inte undan. Där tillbringade vi kvällen med att spela Mario Party 8 och allmänt skrika väldigt mycket åt varandra. Och så drog vi på oss parkeringsböter. Men det sistnämnda orkar vi inte bry oss så mycket om utan vi tycker mest synd om människan som går runt ensam i ett mörkt bostadsområde i Helenelund en måndagkväll när det är minus 15 ute för att skriva böteslappar åt folk.
Mario Party och jag har ett lite komplicerat förhållande. På ett sätt är det bland det roligaste jag vet. På ett annat tycker jag att det är så fult och äckligt dåligt gjort att jag nästan skäms. Mario Party 8 är ju helt sinnessjukt fult på sina håll. Nog för att Wiin har sina tekniska begränsningar men vissa gånger får det mig att bli kräkfärdig på riktigt. Det har frenetiskt onödiga laddningstider och man är tvingad att spela ett enspelarläge för att låsa upp fler minispel och trevliga saker. Vem i hela friden mår så dåligt att han eller hon sitter och spelar Mario Party ensam?!
Vi hade tänkt försöka frakta oss tillbaka till Skåne i dag. Hitvägen gick ju under omständigheterna förvånansvärt bra så egentligen borde vi ju rent logiskt bli ordentligt bitna i häcken på vägen hem nu. Ungefär vartannat tåg mellan Stockholm och Skåne är inställt men som det ser ut just nu kommer vårt tåg faktiskt att gå. Redan där låter ju saker och ting alldeles för bra för att vara sant. Aja, det kan ju bli en spännande dag.



