23Maj/094
The King of Kong – en orgie av känslor
Såg dokumentären The King of Kong på eftermiddagen i går och jag tror banne mig att jag fortfarande inte riktigt har återhämtat mig. 1982 satte Billy Mitchell ett rekord på 874 300 poäng i Donkey Kong. Drygt 20 år senare blir 35-årige Steve Wiebe av med jobbet och får för sig att han ska slå Billys rekord. I King of Kong får man följa dessa män i kampen om världsrekordet i Donkey Kong. Dokumentären väcker alla möjliga sorters känslor i en. Jag hann känna både ilska, vrede, sorg, lycka och sprudlande glädje, och när sluttexterna rullade satt jag och bölade som ett litet barn. Otroligt rörande.





maj 24th, 2009 - 16:49
Såg den för någon månad sedan – vilket major asshole Billy Mitchell är. Drygare människa får man leta efter.
maj 24th, 2009 - 21:56
Jag blir arg bara av att tänka på det :(
maj 25th, 2009 - 15:21
För att vara lite rättvis nu, så demoniserar filmen Billy Mitchell lite extra och gör honom lite drygare och lite mer douchebag, just för att man ska heja på Steve Wiebe. Varje film behöver sin usling och det är rollen Billy fått och han gör det bra =3=
maj 25th, 2009 - 19:42
jag ÄÄÄLLLSKAAAR den dokumentären. säkert sett det 3-4 gånger och blir lika berörd varje gång. Jag skiter i hur tydligt vinklad den är ,den är fantastisk! Det goda mot det onda, underdogen mot hela världen. UNDERBART. blir lite sugen på att se den igen nu faktiskt….