En ensam Shadowrunnare

Sommaren 2007 spelades det Shadowrun som sjutton. Sedan tog det ungefär ett och ett halvt år innan jag rörde det igen. Nu drar jag någon match nästan varje dag om jag har tid. Visst, Gears kan vara jättekul att spela online, men jag har aldrig så roligt som när jag spelar Shadowrun ändå. Shadowrun är fulare på alla plan, har färre banor och spellägen, men det är ändå spelglädje i dess sanna bemärkelse och det är sällan som en match är den andra lik.

Mitt enda problem är att jag är lite ensam av mig eftersom alla mina svenska vänner som en gång spelade det har slutat. Ibland lyckas jag slita med mig min bror så att jag får ett troll vid min sida, men oftast slutar det med att jag sitter ensam med alla töliga amerikaner i öronen ändå. Så om det fortfarande finns några vettiga Shadowrun-svenskar i rörelse får man gärna tipsa mig om dem. Men bara om de är vettiga. Annars kan det vara. Nybörjare går också bra!

Om man anstränger sig lite går det sedan att få tag på spelet för 49 kronor till Xbox 360 eller PC så det är nästan oförsvarbart att inte ha det i sin ägo. *wink wink*