Bakom kulisserna på IPRED

Okej, det har gått lite väl långt nu. Som bekant har IPRED gått i bruk sedan den 1 april och flera stora tidningar skriver att Internettrafiken har sjunkit.

Vilket är sant. Det är inte riktigt som DN tidigare hävdat att Internettrafiken i Sverige har halverats, för siffrorna från netnod.se redovisade ursprungligen 30 procent. För alla som kan räkna (DN tillhör alltså inte den gruppen) är det inte ens en tredjedel.

Att det däremot beror på IPRED kan diskuteras. Jag säger inte att det som skrivs är *fel*, jag tänker givetvis reservera mig för en sådan sak, men jag vet en sak och det är att ingenting värt att se släpps på onsdagar. TV-serier som Idol, Heroes, 24, House, Two and a Half Men och så vidare släpps på måndagar i USA och är ute på nätet tidigt på tisdagmorgon i Sverige. Nya tv- och datorspel släpps i majoriteten av fallen på fredagar eller under helgen. En dipp är naturlig på onsdagar för det finns inget att ladda hem. Det är ett rätt enkelt resonemang.

Om det visar sig att trafiken är lika liten om en vecka, dvs. efter nästa tisdag då nya avsnitt av de populäraste tv-serierna här i väst släpps, då köper jag det.

Så vad är IPRED? Min tidigare kollega trodde att Warner Brothers kunde göra razzia hemma hos honom för att han laddat hem en film. Nej, riktigt så går det inte till. Följande är saxat från DN (tänk att de kan göra något rätt):

- Svensk domstol kommer att kunna besluta att en internetleverantör ska ge rättighetsinnehavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. Ett utlämnande av informationen får bara ske när en domstol har beslutat om detta.

- Domstolen ska göra en proportionalitetsbedömning vilket innebär att rättighetsinnehavarens behov av information vägs mot andra intressen, däribland den enskildes integritet. För att rättighetsinnehavaren ska få ut uppgifterna krävs intrång i form av nedladdning eller fildelning av viss omfattning. (edit: se Tors kommentar nedan.)

- Operatören måste följa domstolens beslut. Den som vägrar riskerar böter. Internetleverantörerna måste dessutom spara samtliga uppgifter om vilket abonnemang som används av en viss IP-adress.

- Rättighetsinnehavaren kan ställa sina krav direkt till den misstänkte, till exempel att aktiviteterna ska upphöra, i form av ett varningsbrev.

- Om rättighetshavaren vill få ut skadestånd går frågan vidare till domstol. Där måste bevis läggas fram för att det är personen bakom abonnemanget som också ligger bakom den olagliga nedladdningen eller uppladdningen.

Vad sägs om att vi släpper panik-knappen och går tillbaka till verkligheten, mhm?

Sist men inte minst, ”Vi ska inte jaga en hel ungdomsgeneration”? Fuck off, Reinfeldt.