I-landsproblem

I dag är det banne mig lite tungt. Det snöar i Lund. Vad in i skogen liksom? Jag som har köpt mig en vårjacka. Tenta i genrekunskap och textanalys om två dagar. Inget jag brinner sådär överdrivet mycket för. Om jag klarar den är det dock antagligen den sista tentan jag skriver någonsin. Eller på väldigt lång tid i alla fall, om allt går enligt plan. Och jag måste pallra mig iväg till universitetet lite senare i dag trots att jag egentligen inte har någon föreläsning. Inte lätt med alla dessa i-landsproblem. Och det blir bara värre gott folk.

Det kliar ganska mycket i fingrarna. Gears-uppdatering anländer om några timmar. Det är nästan så att det pirrar lite i magen, och det känns lite som att det är sista chansen för dem att ställa allt till rätta igen. Förutom en och en halv match i går har jag inte rört spelet på ett par veckor på grund av att mycket annat har kommit i vägen och på grund av att jag har gett upp det lite i väntan på uppdateringen. I en perfekt värld borde jag tentaplugga varje vaken timme som jag inte är på universitetet i dag, men jag tänker definitivt avvara en timme eller två ... eller tre, för att dra några matcher och se om man märker någon trevlig skillnad. Det är jag banne mig värd.

Fantastiska flickor

Fantastiska Angelica ställer till med tjejkväll i Gears 2 på onsdag och verkar få ihop riktigt mycket folk. Otroligt kul! Jag lyckas sällan spela särskilt mycket tillsammans med svenska tjejer och om det väl händer är det i princip aldrig med mer än en i taget. Har visserligen spelat ett par tjejmatcher tillsammans med GamerchiX, som också är helt fantastiska, men då har jag alltid varit ensam svensk och hur mycket man än vill blir det aldrig lika avslappnat som när man får spela på sitt modersmål.

Grymt trevligt initiativ! Vi vanliga dödliga har lite svårt att anordna något liknande och är väldigt tacksamma för att du som faktiskt kan också tar dig tid och gör det :)

omg u rly a grl? u must b fat n ugly!

Märkte i morse att jag hade blivit länkad till av en blogg som jag aldrig tidigare besökt. Den visade sig vara en välskriven sådan, skriven av en spelgalen tjej som nickar Lovely Firefly och som utan tvekan är en bra representant för alla oss speltjejer. Hon skriver ett läsvärt inlägg om den gamla visan hur det är att vara spelnörd och tjej.

"pics or you didnt happen, jävla hora"

Sitter hemma hos Katarina. En fredagkväll. Hon har också fått för sig en riktigt dum idé. Hon har bestämt sig för att lära mig att spela Starcraft. Det går ärligt lite så där. Inte för att hon inte är grym spelare utan snarare för att hon lätt glömmer att jag sitter bredvid när hon spelar. Det går väldigt fort. För oss som inte helt vant oss spela med mus otroligt löjligt fort. Men jag kan leva med att inte kunna.
Katarina är awesome spelare, men det tar nästan fyrtio minuter innan hon faktiskt hittar en match där hon får vara med och spela. Hon blir nästan alltid utslängd med en gång. Frågar varför fast jag vet svaret.
För att jag är tjej.

Jag tänkte filosofera lite över ämnet själv. Vi hoppar över alla snuskiga förfrågningar, alla manslemmar och sånt som ändå är väldigt lätt att ignorera. Visst, det blir lite tröttsamt, men det går trots allt att skratta lite åt det och det känns alltid tillfredsställande att få anmäla de stackars idioterna.

Som tjej i spelvärlden blir man ifrågasatt och behandlad på ett annat vis. Yep, visst finns det undantag, och yep, jag är fullt medveten om att killar också blir illa behandlade och kickade ibland men det är ett världsproblem jag får jobba på att lösa efter detta. Blir man utkastad ur en match frågar man sig gärna "Blev jag kickad för att han insåg att han blev dödad av en tjej?" och när folk är trevliga blir man paranoid och frågar sig "Tycker de här människorna verkligen att jag är en schyst person och kul att spela med, eller får jag vara med bara för att jag är tjej?". Jag tycker inte om att bli illa behandlad men jag vill heller inte bli särbehandlad. Jag vill spela på precis samma villkor som grabbarna och bli behandlad precis som de blir.

Jag tror att ett av de största problemen vi har är att vi syns och hörs för lite. Trots att jag spelar åtskilliga timmar online varje vecka får jag ofta dåligt samvete och inser att jag är en ganska dålig representant själv.

Att synas:
Mitt nick blir väldigt könsneutralt när det landar ute på Xbox Live eller var jag nu väljer att spela. Så länge som man inte kan använda sin avatar i spelet, eller välja kön på sin karaktär, vilket man inte kan i många spel jag spelar, så har ingen den blekaste om att det är en tjej som sitter och dödar dem. För mig som individuell spelare är det inga problem eftersom jag inte får så stor press på mig. När väl folket vet att jag är tjej får jag den här puckade pressen på mig att jag måste göra skitbra ifrån mig eftersom jag representerar alla spelkvinnor och för att inte behöva skämmas. Men samtidigt tror jag att hela onlinespelandet skulle må bäst av om folk fattade att det satt tjejer bakom fler nick än de kan föreställa sig, oavsett om vi spelar skitdåligt eller grymt bra. Alla som blir dödade av tjejer behöver verkligen veta om det så att de fattar att vi finns. Jag vet ju hur det är med mina egna fördomar. När jag blir dödad av någon tror jag instinktivt att det är en kille, såvida inte nicket är särskilt feminint. Och visst är det likadant för dig också?

Att höras:
Jag failar ganska bra här också är jag rädd, speciellt sedan partyfunktionen lanserades på Xbox Live. Om jag sitter och tjattrar (själv tycker jag att jag är ganska tyst av mig men Q tycker att käften går i ett på mig och undrar vem som egentligen orkar lyssna) så är det med mina vänner i ett party, och eftersom vi sitter i ett party så finns det ingen utomstående som hör. Och om vi slår ihop det med punkten ovan kan vi konstatera att de antagligen inte har en aning om att de spelar med en tjej. Om jag inte sitter i ett party eller i privat chat med någon och spelar säger jag tyvärr inte alls mycket. Typ ingenting för att vara mer exakt. Detta har nog dock mest att göra med att jag är lite blyg och inte känner mig bekväm att bara hoppa in och börja prata med okända människor. Eller har det att göra med att jag är tjej också? Jag får ta en längre funderare på den här tror jag.

Var det här vettigt över huvud taget eller bara långt tramsande? Jag vet inte, men jag har fått rannsaka mig själv lite och kanske tvingar mig själv att offra mig lite mer framöver. Det finns så många fler tjejer som spelar än vad många kan och vill förstå. Vi måste vänja dem vid att gång på gång bli slagna av oss, så att de fattar att vi finns, att vi är många, att vi är snygga och att vi äger rumporna av dem.

Några av mina egna favoriter vad gäller speltokiga brudar:

Yllet
Lancia
Ela
Xboxflickan

Ensam kanske jag är en ganska taskig representant, men tillsammans är vi definitivt starka.

Snabbanalys – Resident Evil 5

30 minuter:
25 procent av skärmen är svart. Diskriminering mot alla som har liten tv.

1 timme:
I am a robot. Hur kunde man bli rekryterad till nån superduper awesome squad om man inte kan gå och skjuta samtidigt?

2 timmar:
Lite ledsen för att det inte är lika läskigt som Resident Evil 4.

3 timmar:
Co-op rocks my socks. Det är så självklart att det är svårt att förstå att det inte har funnits tidigare.

4 timmar:
Helsike vad tiden går. Inga planer på att sluta har jag heller. Skiter fullständigt i vad samvetet tycker.

5 timmar:
Jag är en shotgun-gudinna utan dess like.

6 timmar:
Skippar träningen för att spela Resident Evil och äta pizza. Tänk att något så fel kan kännas så rätt.

7 timmar:
Spetsad för typ åttonde gången av en stor insekt. Q undrar om min hjärna har ramlat ut och jag skriker åt spelet i tron om att det ska ta mindre än 5 sekunder innan min gubbe rör på fläsket och börjar springa den här gången.

8 timmar:
Antal gånger jag har slagit Q, fysiskt alltså - cirka 5
Antal gånger Q har slagit mig - 0

9 timmar och 50 minuter:
Jag önskar mig en turbokontroll i födelsedagspresent. Resident Evil är diskriminerande mot alla som inte har snabb reaktionsförmåga och alla som inte kan eller tycker om att nötrycka fort på en knapp.

10 timmar:
Är det redan slut? Var det här allt handlingsmässigt? Varför känns det som att jag har mött alldeles för få gigantiska bossar? När kan vi börja om på nästa varv? Nu på en gång? Pretty please!