19Jul/0810

Mot Lund!

Ibland tar saker och ting oväntade vändningar. För bara några månader sedan var jag och Elin duktigt inställda på ett liv i Värmland efter det att Elin kommit hem. Det var inte bara i vårt hushåll som det började röra på sig, utan även hos min familj. Det är dags för dem att lämna Skåne bakom sig och röra sig uppåt Sverige, tillbaks till 08-land.

Kort och gott, saker och ting rörde på sig och vi med dem. Planen var att Elin skulle gå en distanskurs (helfart) på Växjö Universitet som handlade om översättning. Själv skulle jag jobba på distans sex månader mot mitt jobb i Malmö innan jag gick vidare till ett annat IT-företag i Karlstad. Allting var egentligen planerat in i minsta detalj. Nåja, nästan. Men vi var på god väg.

Sen så hände det som i princip inte fick hända och som jag tror att vare sig jag eller Elin räknade med. Hennes utbildning lades, kort och gott, ner. Min Vindruva och jag har ett troget motto, "Ångest ftw!" som vi väl bekantade oss med under ett par dagar. Vi gick igenom korten vi blivit utdelade och det starkaste kortet vi nu kunde spela blev Lund. Nu var det bara till att göra det bästa möjliga av situationen.

Ystad är en väldigt fin stad och jag och Elin bor otroligt bra här. För mig är det dock lite mer än en timme till jobb (enkel resa) och om Elin nu pluggar vidare i Lund har hon en och en halv timma (enkel resa) dit. Vi har varit med om läget tidigare och det är inte, vad ska man säga, optimalt. Till historien hör också att jag fick ett erbjudande om att flytta till Lund ett par dagar tidigare; då var Karlstad på tapeten så jag tackade snällt nej. Så hur var det med den där lägenheten nu då..?

Ett par telefonsamtal senare, några nervösa dagars väntan, en mindre intervju med hyresrättsföreningen och kontraktet för en 82,7 m² stor lägenhet med sitt säte cirka fem minuter från Lunds centralstation ligger på vårt köksbord. Inflyttningsdatum blir den 1 september.

Sen var det ju en sak till men, hohum, det är inte officiellt ännu. *Trummar på tangentbordet* De flesta av er är ett gäng klyftiga läsare så kanske kommer ni på vad. Svaret är, trots allt, framför ögonen på er. Hur som helst, allt inom loppet av någon vecka dessutom. Kicking ass and taking names, yes, that would be us ;)

19Jul/084

Unagi!

I förbifarten någon gång kom det fram att jag älskar japansk ål. Det tyckte chefen för mitt boende var så roligt att hon lite löst lovade att hon någon gång skulle ta med mig till hennes favoritrestaurang vad gäller just denna underbara maträtt. Sagt och gjort, i går var det dags. Jag, chefen, en koreansk vän samt en japansk mamma begav oss ut på stan för att inta vår middag.


Min egen ål! Själv vill jag absolut ha ålen och riset tillsammans då jag tycker att riset blir fantastiskt gott när det blir lite nerkladdat av såsen.


Att skära ålen i små bitar på det här viset ska tydligen vara Nagoya-style.


Sällskapets två äldre kvinnor ville utan tvekan ha sin ål vid sidan av riset. Något jag själv inte alls förstår mig på.


Även om vi var sprängmätta efter ålen var det självklart dags för obligatorisk efterrätt. Stället som vi ville gå till för att äta stora bakverk höll på att stänga när vi kom dit, så vi fick byta ställe och nöjde oss med parfait istället. Min innehöll choklad, jordgubb och en brownie.


Pumpa och banan som smakkombination.


Tiramisu.

I dag är jag återigen bjuden på mat. Hej och hå. Det blir start för världens största bantningskur när jag kommer hem.