Sushi och chili
Här där jag bor är vi lite dåliga på att tajma in våra middagar tillsammans. Dels är vi inte så många som bor här, dels är de flesta av oss ganska upptagna och middag sker på väldigt oregelbundna tider, och inte ens nödvändigtvis hemma. Men i går bestämde vi oss för att ha en liten sushimiddag tillsammans. Det var både hemskt gott och trevligt och urartade självklart i en massa skvaller.

Jag har fått lära mig att kryddan på bilden ovan är mycket vanlig i det mexikanska köket. Den består av torkad chili, salt och citron, och man strör den över i princip all sorts frukt och grönsaker. Banan är dock ett stort no-no. Här har vi det på vattenmelon (som för övrigt är svindyrt i Japan), och jag måste säga att det tar smakupplevelsen till en helt ny och annorlunda nivå. Kryddan är ganska sur i smaken och påminner både till smak och doft om det yttre lagret på Q:s favoritgodisar. Han kanske har bjudit någon av er någon gång?
Välkommen tillbaks till jobbet, Q.
Jag skojade lite med en kollega innan jag åkte upp till Stockholm i torsdags. Drog ut musen på hans dator när han inte såg på. Älskar den där blicken man får när man bara inte förstår vad som händer. Haha, quite funny, was it not? ^^
Jag skrev tidigare ett inlägg om att mina två miffon blivit fasttejpade på stolen, yes? Mina två te-boxar, USB-kabel och alvedonförpackning blev också inlindade i tejp så det stod härligt till. Pricken över i:et var dock att de tejpade nätverkskontakten in i dockan som jag kopplar in den bärbara datorn i. Noll nätverkskontakt och det tog över 30 minuter innan vi fått tag på en ny nätverkssladd då mina två kollegor, genier som de är, lyckats förstöra den jag hittills använt.
Ah, känns bra att vara här igen. Mitt jobb är stolta användare av teorierna kring organiserat kaos och de är skrämmande bra på det.



