”Han e laggom”

Dörren skjuts up och det plingande ljudet låter som det alltid gör. Ah, den lokala pizzerian. Det är något speciell med den. Den finns liksom alltid där, som en trygghet i vardagen.

P1: Hej!
Q: Hej! Har beställt en kebabpizza!
P2: Bernaiseås?
Q: Japp.

*tystnad medan pizzan plockas fram*

P1: Ar de du som skriva i tidningen?
Q: Haha, mjo, det är det väl... *blushing mode ON*
P1: E du bra pa data?
Q: *still in blushing mode* Mjaa--
P2: *kollar på mig och blinkar* Han e laggom.

Well, tydligen är jag lagom. Jag har aldrig riktigt fått höra det förut (älskling, du blev just slagen på fingrarna av ett gäng manliga pizzabagare i 30-årsåldern ;)) men jag är toknöjd. Jag är ju lagom!

Pizzeria Capri ftw.