Insekter, yay

Ja, jag vet att det är lite ont om bilder men det är mycket som händer på en och samma gång. Sedan i onsdags har det varit orientation på universitetet, vilket mest betyder prov, intervjuer och en jäkla massa papper att fylla i och lämna här och där. Eftersom allt sådant är ganska trist bjuder jag på i alla fall en bild i dag.

Det här är väl en av de lite mer freakiga sakerna jag har behövt stifta bekantskap med än så länge. Det tog ett väldigt bra tag innan vi insåg att den här saken faktiskt flög runt och höll i en annan ungefär likadan sak. Efter att vår Yoko-san, som driver stället vi bor på, hade föst lite på dem och fått ut en insåg vi också att båda två faktiskt levde. Vad den andra gjorde som bihang vet jag inte riktigt. Jag är ingen insektsvän direkt.

Men än så länge har det inte varit så farligt. Jag dödar lite spindlar då och då. Vissa på mitt rum (hej Quincy), och jag smashade en riktigt läskig spindel i duschen en dag. Men det är skönt att inte bo på ett ställe där det sitter varningsskyltar för giftiga tusenfotingar överallt. Det är skönt att slippa höra föreläsningar gång på gång om hur man ska se till att inte bli biten i nacken av de giftiga tusenfotingarna. Det är skönt att på varje våning slippa se en hel arsenal av giftsprejer, varav en ska användas för att döda kackerlackor, en för att döda något annat, och ungefär tre för att döda en giftig tusenfoting. Det är skönt att slippa använda en annan människa som vägplog varje gång jag går till mataffären för att jag är livrädd för ormar. Med andra ord trivs jag ganska bra här än så länge.