16Sep/074

Ikea ftw

Alright. Mamma, pappa och Quincy på Ikea. Nya möbler, sweet. Jag var taggad till tusen och försenad som få efter dammsugarincidenten så det blev en taxibil ner till stationen. Tio minuter senare och Quincy är en utskällning rikare av sina föräldrar för att ha tagit en taxi för 80 spänn. Elin, hörde du? Du behöver alltså inte säga något. I get the point. Q's a silly boy, shame on him, and so on.

Min mor och far är hardcore när det kommer till Ikea och möbelhandling. De är gamla i gemet. Jag är novis, nybörjare, noob, nabb, skrattretande dålig. Hur utmärker sig detta? Jo:

1) In på Ikea. YEAH! Möbler! Jag vet vad jag ska ha dessutom. Har kollat i katalog, mätt, ritat, mätt ännu mer, ritat lite till och mätt en gång till.
2) Står framför möblerna. Den här skiten var inte alls vad jag tänkt mig. Ångest.
3) Djupa andetag. Kom igen. Tänk Q, tänk. Tycker du inte om det? Inte ens lite?
4) Nä. Ångest med stort "å".
5) Shit. Ångest x3 nu. Det här duger inte. Vad ska jag göra? Panik. Jag kommer inte att handla något idag. Allt är förlorat, ingen älskar mig, jag ska lägga mig framför ett tåg.
6) ... det är rätt långt till ett tåg. Duger en bil?
7) Mamma och pappa to the rescue!

Alright, för att göra en lång historia kort, jag har möbler värda cirka 146 432 yen hemma på golvet. Vi spenderade över 3½ timme på Ikea och två av de timmarna var ren ångest. Det kommer att borras i vägg, rinna blod, svett och tårar men det kommer, förhoppningsvis, att bli skitfint. TV:n ska upp på väggen nu också, älskling ^_^ Inte en enda av "ursprungsmöblerna" finns med det här kommer nog att bli absolut, totalt skitfint.

Okej, så Ikea bjöd på glädje, sorg, ångest, irritation - en storm av känslor där undetecknad befann sig mitt, kastades mot den ena från den andra. Vad mer? Jo, hat. Avsky. Men Gud, Q, så får du inte säga! Åh jo. Gamla tanter, alltså. Oooh, det ryser i mig. Framför allt såna som står vid cafét och ska plocka något att äta.

- Vilken kaffemugg ska vi ta? (finns 20 cl och 30 cl //Q).
- Oj, jag tycker den här, säger tant A och lyfter upp 30 cl.
VADÅ OJ!?
- Eller den här säger tant B, mer känd som Mrs Obvious, och lyfter upp den andra, 20 cl.
Rullar ögonen.
- Vilken hade vi sist?
- Ja du, jag vet inte.
Snälla Gud, snälla, älskar du mig inte längre?
- Jag tar nog en sån här.
- Okej, då tar jag den här.
- Nej vänta, då tar jag också en sån.
Jag är övergiven. Så mycket för den tron.

Föreställ er ovan, lägg sen till slow-motion. Till slut inser de att de inte är ensamma på cafét och de börjar röra på sina feta arslen. Men nu, om gamla halvsenila tanter på Ikea är Guds sätt att säga att vi har varit olydiga, är småungar, kidz, vår bestraffning. Det borde vara olagligt med skitungar på Ikea. En liten tjej tyckte det var jättekul att tävla mot sin mamma som gick på andra sidan hyllplanet med kundvagn. Tjejen sprang så fort hon kunde, och tror ni hon kollade framåt? Nänä, hon sprang åt ena hållet, kollade åt det andra. ÅÅååååh vad det kliade i foten. Tjong-i-ballong och jag hade fotat henne till månen. Ungarna sprang fram och tillbaka, skrek, tjoade och tjöt, men mest av allt var de ivägen. När jag får en unge, tvunget ska till Ikea och, av någon anledning, inte stänger in honom i lekrummet, ska jag binda fast honom eller henne i vagnen. Kopplet ska vara 30 cm långt och känner jag minsta, minsta ryck i vagnen blir det utegångsförbud tills han eller hon är 18. Hell yeah.

Sen har vi det här med utgången också. Alla ska ut, gärna samtidigt och så fort som möjligt, helst ännu snabbare om det går. Nästa gång ska jag ta med en raketkastare. Börjar folk trängas när jag står med min übervagn ska jag plocka fram den, sikta mellan ögonen på den jobbigt oförskämda personen (som om det behövs, hehe) och sedan invänta reaktion. Förhoppningsvis blir det lugnare, annars TJONG-I-BALLONG och någon kommer sakna 80 procent av sin kropp. Lång dag på Ikea =)

16Sep/072

Konsten att kunna dammsuga

09.28: Börjar dammsuga

09.29: Suger upp ett nyckelband bakom skohyllan.

09.29½: Undrar om det finns körkort för dammsugare?

09:30: Har fortfarande inte fått upp nyckelbandet som har fastnat i själva slangen

09:31: Börjar känna det här fåniga fenomenet "stress" bygga upp sig i kroppen. Nio minuter kvar tills tandborstandet ska vara klart, håret iordninggjort och jag på väg ner till tåget. Plus att det regnar, det ösregnar.

09:32 Hysterisk. Börjar prata för mig själv.

09:33 Skiten sitter fortfarande fast i slangen. Aah, shit.

16Sep/070

Latmask och Ikea

Jag har bara latat mig som sjutton i dag och det har varit ruskigt skönt. Gick upp runt 10, satt och pratade med tjejerna lite och knappade på datorn en stund. Gjorde sedan iordning lite frukost och såg på tv i någon timme. Drog mig tillbaka till rummet ett tag. Läste lite, lyssnade på lite bra musik och tog en tupplur. Efter det var det dags för lite frisk luft så det fick bli en promenad till Seven Eleven. Nu sitter jag och väntar på att min riskokare ska börja spela en fin melodi som talar om att riset är klart. Ska koka lite morötter och värma en curry till, och sedan blir det en Häagen-Dazs-bägare till efterätt. Yummy!

Quincy är i dag iväg till Ikea med sin käre far. Det är inte riktigt likt mig att ge honom så stort förtroende som jag har gjort, men så länge som han inte har spenderat 20 000 därborta så känner jag mig lugn tror jag. Jag är mest glad över att jag slipper vara med och bygga ihop skiten. Har fortfarande mardrömmar om när vi byggde ihop sängen för längesedan och jag hade sprängande huvudvärk precis hela tiden. Det ska dock bli hemskt intressant att se vad han kommer hem med! Om han nu köper något över huvud taget. Han kanske får sjuklig beslutsångest när han står där inne. Jag är glad bara vi får en större bokhylla. I vår nuvarande bokhylla ser det ut som en mardröm och jag blir spyfärdig varje gång jag går förbi den, vilket råkar vara väldigt ofta. Och sedan vill jag så gärna att alla våra Terry Pratchett-böcker ska kunna stå uppradade i bokstavsordning. Det är det enda jag kräver :)

16Sep/072

Ett ont misstag

Att gå barfota inomhus är ju en synd utan dess like, och eftersom jag hade lite ont om plats i resväskan hade jag inte med mig några inomhusskor. Därför begav jag mig till den älskade 100 yen-affären strax runt hörnet för att införskaffa ett par. Jag hittade ett par gröna och sexiga skor med sådana här pluppar i. "Måste ju vara skitbra för fötterna".

Jag klarar inte av att gå fem meter i dem, än mindre uppför trapporna till andra våningen. Den värsta tönten i världen blir jag så fort jag får på mig dem. Men jag är så stönig och snål också att jag verkligen vill använda dem. Jag kan ju inte bara slänga dem, hallå! De kostade lite drygt sex spänn ju. Därför går jag så länge jag klarar av i dem, vilket inte är särskilt länge. Sedan byter jag till ett par låneskor för att få vila fötterna lite, och när de har återhämtat sig litegrann gör jag ett nytt försök för att försöka härda dem. För det måste ju vara bra för fötterna i slutändan ...